Kroppssymmetri: varför den är så galet vacker och hur den kan uppnås

Man brukar säga att uppfattningen om skönhet beror på tidsepoken och dess kultur och att inre, andlig skönhet är att föredra framför fysisk skönhet. Men varför är vi då så ofta missnöjda med våra fysiska kroppar, och varför vill vi så gärna vara vackra? Varför beundrar vi kroppens symmetri så mycket och finner den omedvetet attraktiv? I sökandet efter svar ska vi vända oss till forntida kunskap och moderna upptäckter och ta reda på hur naturlig vår strävan efter skönhet och symmetri är …

Är symmetri attraktivt?

På internet kan du hitta många fotografier av kändisar där två ansiktshalvor har satts ihop i Photoshop, med ett ganska skrämmande resultat. Underhållarna försöker på så sätt visa att symmetri är fult och onaturligt. Men om vi tittar noggrannare på originalen till sådana bilder kan vi lägga märke till att ansiktshalvorna är helt olika och inte har någonting med verklig symmetri att göra. Om vi tittar på ett verkligt symmetriskt ansikte kan vi inte annat än fascineras.

Vetenskapliga studier visar att mycket av det som en person ofrivilligt beundrar och uppfattar som vackert har ett direkt samband med symmetrin i ansiktet och kroppen. Det är symmetri som människor över hela världen omedvetet förknippar med attraktionskraft. Dessutom brukar vi kalla det proportionerliga för vackert. Redan Pythagoras skola, som kopplade samman skönhet och matematik, noterade att föremål vars proportioner följer det gyllene snitt som är vanligt i naturen och universums uppbyggnad uppfattas som vackrare.

Skönhetens och symmetrins andlighet

Moralister fördömer hastigt den moderna ”skönhetsgalenskapen” som ett ”ondskefullt inflytande från väst”, skapat av transnationella kosmetikaföretag och skadliga medier. De glömmer då att måleri, skulptur och litteratur i en av världens äldsta andliga kulturer – Indien – mycket vältaligt hyllade den ideala kvinnliga formen och de kvinnliga ansiktenas och kropparnas proportionalitet. Gudinnor i det forntida Indien avbildades som sensuella och vackra, och minst tusen år före den kristna tideräkningens början fanns traditionen nagarvadhu – att välja stadens vackraste kvinna. Det var en stor ära att få titeln, och därefter vördades skönheten av folket som en gudinna. Många buddhistiska texter beskriver dialogen mellan den legendariska nagarvadhu Amrapali och Buddha själv, som erkände hennes överjordiska skönhet. Den forntida indiske läkaren Charvaka studerade ingående kroppens symmetri när han diagnostiserade sjukdomar, och den berömde sanskritpoeten Kalidasa sade att ”skönheten har andliga egenskaper”.

Förvånande nog byggdes alla tempel i det forntida Indien, Egypten och Grekland och vissa medeltida europeiska tempel exakt enligt proportionerna hos en idealisk människokropp. Forntidens människor betraktade nämligen människokroppen som en återspegling av universums fullkomliga struktur, och templen som en plats där människan kunde uppdatera sina ”inställningar” till en fullkomlig universell standard. Leonardo da Vincis berömda teckning ”Den vitruvianske mannen” skapades utifrån de proportioner hos människokroppen som den antike romerske arkitekten Vitruvius beskrev i sin avhandling. Han hade i sin tur fått sin kunskap från de gamla grekerna och egyptierna. Modern forskning inom evolutionsbiologi och psykologi har bekräftat att det finns ett direkt samband mellan kroppens grad av symmetri och hur attraktiv den bedöms vara. Man har observerat att till och med små barn tittar längre på symmetriska människor. Men varför beundrar vi omedvetet denna kroppsliga symmetri så mycket?

Det lömska DNA:t

Svaret ligger öppet i naturens ”magiska fälla”, som Charles Darwin formulerade som det naturliga urvalet. Det ligger faktiskt en del sanning i detta – i forntiden måste människor på något sätt försäkra sig om att de födde friska barn, så att de bästa generna kunde föras vidare till kommande generationer. Eftersom DNA-tester ännu inte hade uppfunnits förlitade sig våra förfäder på instinkten – ju mer symmetrisk kroppen var, desto bättre var trots allt dess chans att överleva. Symmetri betraktas faktiskt som en indikator på en persons hälsonivå – forskare har bevisat att människor med en symmetrisk kropp hanterar fysisk och psykisk stress bättre, har större motståndskraft mot sjukdomar och är mer energiska och fertila. Därför är attraktionskraft och hälsa en och samma sak på det omedvetna planet. Fysiologiskt är attraktionskraft en indikator på hälsa och genetisk kvalitet.

Evolutionspsykologer tror att människans sinne består av tusentals moduler, varav en är utformad för att känna igen den ”ideala partnern”. Modulerna lagrar information i århundraden – därför misstar sig människan aldrig när hon instinktivt väljer rätt partner åt sig. Här verkar ”tidigare generationers erfarenhet” utifrån ”DNA:ts kallelse”, DNA som är livets ”byggsten”, dess ”nyckel” och ”källkod”. Men här väntar en överraskning – om vi betraktar en DNA-molekyl i tvärsnitt får vi … en exakt tiokantig och i alla avseenden symmetrisk ”skönhetsmask” enligt det gyllene snittet – skönhetens universella matris!

Det visar sig att den symmetriska människokroppen som standard är ”inskriven” av naturen själv i DNA:ts ursprungliga ”livskod”! Därför har en kvinna med det gyllene snittets proportioner, medellängd och ett förhållande mellan höfter och midja på sjuttio procent betraktats som den fullkomliga jordiska kvinnan i tusentals år. Det är en sådan frisk kvinna som män i århundraden har uppfattat som skönhetsidealet, kapabel att inspirera en hjälte till en bragd och en musiker eller poet till den mest upphöjda kreativitet. Av alla kvinnor som i dag är kända på jorden är den berömda Hollywoodskådespelerskan Scarlett Johanssons kropp närmast idealet – den ligger 96,4 procent nära det gyllene snittet. Kim Kardashian, den brittiska fotomodellen Kelly Brook och den praktfulla mexikanskan Salma Hayek ligger lite efter detta ideal.

Går det att uppnå symmetri?

Allt det här är fantastiskt, säger du, men få av oss föds symmetriska – och du har rätt. Nittioåtta procent av världens befolkning befinner sig i detta asymmetriska tillstånd. Människor med asymmetri har sin egen charm och når också framgång i livet, men hur länge kan människokroppens biomaskin hålla i detta tillstånd? Inom mekaniken kan vi visa symmetrins betydelse med ett litet exempel: en bil är konstruerad så att dess vänstra halva speglar den högra. Försök föreställa dig en bil med ett böjt chassi – knappast någon skulle någonsin köpa den. Det är väntat, eftersom en bil med asymmetrisk form löper mycket större risk att gå sönder än en symmetrisk bil.

En asymmetrisk bil utsätter i själva verket vissa av sina delar för större slitage än andra. Bilens vikt fördelas till exempel inte jämnt mellan däcken, som därför måste bära mer vikt och slits ut snabbare. En liknande lag är fullt tillämplig på ”bilföraren” själv. Muskuloskeletal symmetri är nödvändig om en person vill få ut mesta möjliga av sin kropp. En perfekt hållning gör människokroppen supereffektiv och kapabel att utföra vilken aktivitet som helst med minsta möjliga energiförbrukning. En idealisk hållning minskar avsevärt risken för att människokroppens biomaskin ska gå sönder på något sätt – drabbas av idrottsskador, krämpor, koncentrationssvårigheter, kroniska sjukdomar och så vidare.

Fram till nyligen ansåg medicinen att det var omöjligt att uppnå en symmetrisk kropp, men vetenskapen står inte stilla. Kraniodonti, Starecta och mewing, som tills nyligen betraktades som okonventionella behandlingsmetoder, gör det möjligt att uppnå idealisk kroppssymmetri genom att påverka kroppens tandsystem. Genom att ”bara” justera käkarnas position gör båda alternativa metoderna det möjligt att närma sig största möjliga symmetri och förbättra hälsan och livskvaliteten.

”Vad som än räknas som skönhet är det i grunden harmoni och enhet”, sade en katolsk präst. De antika grekiska filosoferna uppfattade skönhet och symmetri som ett objektivt och till sitt väsen ontologiskt fenomen, förbundet med universums fullkomlighet och förståelsen av kosmos som en harmonisk världsordning. Därför blir människans medfödda längtan efter skönhet och symmetri så begriplig – den bygger på vår önskan att återvända till den naturliga standard som universum har tänkt ut, en längtan efter den ursprungliga harmonin och helheten …